Bostadsstandardens utveckling

---

En familj med två vuxna och sex barn ska äta middag. In kommer de åldrande morföräldrarna och tre hyresgäster – alla bor de under samma tak. Kruxet är bara att bostaden består av ett enda litet rum utan rinnande vatten, avlopp och el. Varenda vrå nyttjas maximalt inklusive kökssoffan och golvet där löss och råttor huserar.

Begreppet boendestandard beskriver bland annat hur människor disponerar ytan och utrustningen i en bostad. Såhär kunde det alltså se ut för en vanlig familj i en större stad i slutet av 1800-talet. När Sverige industrialiserades fördubblades befolkningen i Stockholm, Göteborg och Malmö på bara några decennier. Urbaniseringen var ett faktum och de sociala skillnaderna avspeglade sig tydligt i bostäderna och majoriteten bodde extremt trångt. De flesta fick hålla tillgodo med allmänt utedass ute på gården medan bättre bemedlade åtnjöt torrdass inomhus.

Usel boendestandard bakom emigration

År 1900 bodde vi i Sverige sämst i Europa. Den undermåliga boendestandarden var till och med en bidragande orsak till att många emigrerade till USA. 1907 bildades Nationalförsamlingen mot emigrationen som en reaktion på att alltför många duktiga yrkesmän började lämna landet. Den statligt subventionerade egna hemsrörelsen var född, och det lilla självförsörjande huset med grönsaksodling blev ett nytt ideal.

Visionära tankar och socialt ansvar under 1920–1930-talet

På 1920- och 30-talet började det hända saker på bostadsfronten. Under tjugotalet lade HSB fram en social vision med en modern, genomtänkt bostadsstandard där bekvämligheter som varmt och kallt vatten, dusch, tvättstugor och centralvärme var självklarheter för alla. Få hade dock råd med HSB:s bostäder.

1928 höll statsminister Per Albin Hanssons sitt legendariska tal om Folkhemmet som bland annat handlade om allas rätt till en bra bostad. 1930-talet präglades starkt av social ingenjörskonst. Så kallade barnrikehus för familjer med låg inkomst och många barn är ett exempel på ”social housing-projekt” från den här tiden.

Stockholmsutställningen 1930

På den visionära Stockholmsutställningen år 1930 presenterades funktionalismens tankar om en hälsosam och demokratisk bostadsstandard som alla hade råd med. En ”nyhet” som lanserades var att bostadsytorna skulle delas upp i olika funktioner och rum ungefär som idag. Det skulle dock dröja ända in på 1940– och 1950-talet innan rumsindelningen slog igenom på bred front.

Lubbe Nordströms ”Lort-Sverige” förändrar

1938 skapade radions socialreportage ”På husesyn med Ludvig Nordström” debatt om den katastrofala svenska boendestandarden och den dåliga hygienen i bostäderna på landsbygden. Den kritiska boken ”Lort-Sverige” kom ut samma år. I reportaget skildrade Lubbe Nordström hur han reste land och rike runt och inventerade bostäder. Det undersökande reportaget var ett initiativ av medicinalstyrelsen vars 43 provinsialläkare guidade Nordström - Det reportaget fungerade som en ögonöppnare och en omfattande sanitär kampanj startade i Sverige.

Under 1940-talet inrättades allmännyttiga bostadsföretag som bidrog till att skapa ett bra boende för fler. Under det här decenniet startades också en intensiv bostadsforskning med en rad undersökningar som definierade normer som användes vid nyproduktion av bostäder. Ledstjärnan var kvalitet med många men små rum på liten yta.

Sverige får världens högsta boendestandard

Under det framtidsorienterade 1950- och 1960-talen byggdes till sist miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder med hjälp av statliga lån. Sverige rönte dessutom internationell uppmärksamhet för vår flitiga och statligt initierade forskning där målet var en långvarigt god bostadsstandard. En av de mest kända organisationerna var Hemmens Forskningsinstitut. Undersökningarna ledde efter hand till styrande regler och detaljerade normer för nyproducerade bostäder.

1975 var bostadsbristen och de omoderna lägenheterna bortbyggda. Och hör och häpna: Sverige hade nu världens högsta boendestandard.

Bostadens roll idag?

Så var befinner vi nu? Boendestandarden är hög för all nyproduktion i såväl nyproducerade hyresrätter och bostadsrätter som för småhus. Den klassiska rumsindelningen lever kvar även om köket och vardagsrummet ibland fusioneras. En nyproducerad bostad bör inte bara hålla idag utan i minst hundra år framöver.

Mer läsning: här kan du läsa mer om köket, badrummet, vardagsrummet och sovrummet.

Fler artiklar