Om vardagsrummet

Överallt ser vi dem: samtidens drömmigt instagramvänliga vardagsrum. Soffan med de smakfullt arrangerade kuddarna och prydligt vikta pläden. Det stilrena soffbordet, gärna med några coffetablebooks. För att inte tala om inredningsbloggarnas återkommande ”fredagsbukett”, arrangerad i den obligatoriska runda glasvasen…

---

Idag fungerar vardagsrummet som skyltfönster för god smak lika mycket som ett rum för avkoppling. Precis som sovrummet har det en relativt kort historia. Vardagsrummet kom att ersätta finrummet eller salongen som mest stod tomma och stängda som museum för vackra prydnadssaker. När vardagsrummet kom på tapeten under funktionalismen på 1930-talet presenterades en tanke som då var obekant för de flesta: hemmet skulle användas!

Vardagsrummet tas i bruk

Under folkhemmets framväxt från 1930-talet till 1960-talet utvecklades finrummet till ett funktionellt allrum. Men det var inte gjort i en handvändning. Svenska folket skulle först skolas i modernt boende. Det hela föregicks av bosättningsbroschyrer, rådgivning och till och med studiecirklar om hur bostaden skulle nyttjas på bästa sätt. Folkhemssverige kraftsamlade helt enkelt för att gemene man skulle överge finrummet för gott.

Allt onödigt krafs skulle bort, kristallkronor och polerat ädelträ fick inte finnas.

Inredningsarkitekten och folkbildaren Lena Larsson


VardagsrumInteriör 1949VardagsrumInteriör 1949

Inredningsarkitekten och folkbildaren Lena Larsson var en av dem som markerade brytpunkten mellan finrummet och det livsbejakande vardagsrummet allra tydligast.

”Allt onödigt krafs skulle bort, kristallkronor och polerat ädelträ fick inte finnas. I funktionalistisk nit kastade man som kursledare prydnaderna överbord”, skriver när hon ser tillbaka på perioden 30 år senare.

Det nya allrummet som Lena Larsson skapade till den stora hemutställningen i Helsingborg var raka motsatsen till det stela finrummet. Här fanns plats för allt från klätterträd och arbetsbord med symaskin till en vrå med böcker för sagoläsning. Men för att förverkliga vardagsrummet fullt ut behövdes ytterligare insatser. Normer och standarder initierades från statligt håll för att byggandet skulle bli billigare och mer rationellt.

Uträkningar från Bostadsstyrelsen på 1960-talet

När tv:n gjorde intåg i vardagsrummet på 1960-talet slog soffgruppen ut matsalsmöbeln för gott. Med hjälp av möblernas mått och människors rörelsemönster räknade Bostadsstyrelsen ut att ett vardagsrum ska vara minst 20 kvadratmeter och minst 360 centimeter brett för att det inte skulle bli trångt mellan möbelgrupperna. Den mest sålda möbeltypen under 1960-talet var för övrigt den inkluderande bokhylleväggen som samlade en salig blandning av böcker, tv, barskåp, de finaste glasen, skivspelaren, skivorna och såklart: Ikeakatalogen!

På 1960– och 1970-talet blev gillestugan omåttligt populär. Dess robusta och tillåtande inredning gjorde fritiden än mer avspänd. Paradoxalt nog återgick många vardagsrum till att bli finrum under den här tiden.

Utställningen Rekordåren, 50-talsmiljö på Falbygdens museumUtställningen Rekordåren, 50-talsmiljö på Falbygdens museum

Vardagsrummet vikarierar för köket och sovrummet

Vardagsrummet har ofta agerat ställföreträdande kök och sovrum. Som vi berättade i artikeln om Bostadsstandardens utveckling användes vardagsrummet inte sällan till att sova i före sovrummets genombrott. Många var tvungna att låta vardagsrummet ändra skepnad till natten genom att trolla fram sovplatser på ottomaner, fällsängar och dragspelssängar som stuvades undan eller maskerades som sittmöbler dagtid.

Kvällsfika i tv-soffan i stället för köket är en utbredd tradition och under yuppie-eran på 1980-talet var det trendigt att bjuda in middagsgäster i vardagsrummet. Idag äter många i genomsnitt två till tre måltider i veckan i vardagsrummet. Vidare använder cirka 90 procent av oss vardagsrummet när vi ska träffa släkt och vänner. Ju senare gästerna anländer och ju högtidligare tillfälle, desto större är sannolikheten att vardagsrummet används.

Vardagsrummet blir politiskt på 1970-talet

På 1970-talet ansåg radikala unga att den konventionella soffgruppen i vardagsrummet representerade borgerligheten. Soffan blev en symbol för överkonsumtion och brist på solidaritet där människor pressades till en bostadsstandard som var dem övermäktiga. Soffor och stoppade fåtöljer var visserligen fina på ytan men frågan är vad de innehöll? De industritillverkade möblerna började ifrågasättas och satte igång en vurm för bonderomantiska men hopplöst obekväma furusoffor i vardagsrummet. Det hela illustrerades i en barnbok av Lena Larsson från 1971 där en familj blir djupt olyckliga efter att de köpt en ny soffgrupp och kastat ut sin gamla pinnsoffa.

Några modernare vardagsrum

Har vardagsrummet en framtid?

Trots att vårt levnadssätt förändras står vardagsrummet kvar. Frågan är om nya sorters planlösningar kommer att peta ner vardagsrummet från tronen framöver? Det finns tillexempel vissa tendenser på att köket med den öppna planlösningen börjar överta vardagsrummets roll. Kanske får till och med den bortglömda och lite styvmoderligt behandlade gillestugan en renässans när vi äntligen tar oss i kragen och lägger mobilerna på hyllan för att prioritera socialt umgänge för hälsans skull. En förändrad arbetsmarknad gör att vi arbetar hemma i större utsträckning. Kommer vi rentav att få se kontorslandskap i vardagsrummet framöver? Oavsett vilken riktning vardagsrummet tar härnäst ska det bli spännande att se resultatet!

Vill du veta mer om hur du inreder ditt vardagsrum så att det passar just dina behov? Här ger vår designchef några praktiska tips om vardagsrummet.

Mer läsning: här kan du läsa om köketsovrummet och badrummet.


Källor

  • Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal, av Ola Nylander

  • Så byggdes staden, av Laila Reppen, Cecilia Björk och Lars Nordling

  • Köket. Hemmets hjärta, av Marianne Larsson

  • Vardagsrummet. En plats för allt och alla, av Maria Perers, Anna Womack och Leif Wallin

  • Sovrummet. Bäddat för förändring, av Anna Womack

  • Badrummet. Från balja till spa, av Kristina Lund

  • Fataburen Nordiska museets och Skansens årsbok tema badrummets historia

Fler artiklar